En lycklig mamma!

Var bara tvungen att göra ett inlägg om hur fantastiskt det är att vara mamma till en sån fantastisk kille som vår lille Wilmer. Jag misstänker att ni andra mammor håller med mig när jag skriver att det inte finns nåt mer fantastiskt i livet. Visserligen har ju testat långtifrån allt, men jag har mycket svårt att tro att det finns nåt som skulle kunna slå känslan av att vara förälder.


W håller just nu på att gå runt runt runt i vardagsrummet med sin bil samtidigt som han gör olika miner och ljud med sin mun. Tänk va häftigt det måste vara att märka att det låter så lustigt genom att vrida lite på läpparna på olika sätt... Nu har han stannat upp vid de stora fönstren och håller sig på fönsterbrädet. Och just som jag skrev det släppte han taget för nån sekund och stod fritt! Det är nära nu, han har styrkan och balansen för att kunna gå, han ska bara våga. Jag är ganska tacksam för att han inte gör det än...






Nu är han framme vid mig, säger "mama" och klättrar upp på mina ben... Finns det nåt mer fantastiskt så säg....

Skulle kunna skriva i oändlighet om hur fantastiskt det är att vara mamma till wärldens wackraste wilmer, men jag tror redan ni har förstått. Jag skulle kunna sitta en hel dag bara och titta på honom när han är på upptäcksfärd och inte tröttna för en sekund.


Trevlig helg på er alla! Nu blir det lite sovpromenad i det gråa sommarvädret.