Att börja jobba

Jag får många frågor ang hur det känns att börja jobba "snart" igen. Jag tänkte jag skulle redogöra för hur jag känner ang att börja jobba igen så alla vet ;-)

För det första känns det inte som "snart" eftersom jag hellre ser fram emot att njuta av de 2 månader som faktiskt är kvar. Jag kan dessutom tillägga att just uttrycket "börja jobba snart" eller "nu börjar det närma sig" eller "nu är det inte så långt kvar" i frågor om hur det känns att börja jobba efter föräldraledigheten ,började komma redan strax efter jag varit hemma halva tiden.... Så jag har ju börjat vänja mig vid frågan kan jag säga...

Jag svarar samma sak varje gång: jag tänker inte så mycket på det och det känns inte som snart (och sen säger jag hur lång tid det är kvar). Nu är det som sagt 2 månader och det känns länge även om jag vet att det går snabbt. 2 månader ledighet är en lång ledighet för mig, då jag i vanliga fall som max är ledig 3 veckor.

Nu undrar ni säkert om jag verkligen är ärlig när jag svarar som jag gör. Och som svar på det så är det faktiskt sant! Jag tänker egentligen inte mer på jobbet än de gånger då jag får frågan om hur det känns. De övriga gånger det kommer upp så brukar jag tänka på annat istället. Jag känner att jag hellre njuter av att vara ledig den här tiden än att tänka på att inte vara ledig sen.

Sen tror jag säkert att det gör sitt till att jag har ett jobb som jag trivs med. Jag tycker inte det känns jobbigt att börja jobba igen, utan inser att det kunde varit så mycket värre. För det första är jag glad över att jag faktiskt har ett jobb, och att sen ha ett jobb som jag trivs så fantastiskt bra med gör att jag känner mig väldigt lyckligt jobbad. Jag inbillar mig att detta är en stor anledning till att det inte känns jobbigt. Sen så vet jag ju även att det inte finns nåt alternativ. Vi skulle inte ha råd att inte jobba.

Nu är det väl tyvärr så att ni som läser det här inte tillhör den stora skaran som jag bara träffar ibland och som direkt frågar hur det känns att "snart" börja jobba, men iallafall ;-) Jag hoppas att iallafall ni nu förstår att jag istället för att gruva mig över att det "snart" är över istället njuter fullt ut av min föräldraledighet. För den kommer ju aldrig igen!

Carpe Diem