första dagen

Idag är första dagen som jag är ensam hemma med båda barnen. Det var lite delade känslor innan vill jag lova. jag vet ju att jag kan ta hand om barnen, men det är lätt att måla upp värsta skräckscenarierna. Ronja är ju inte så svår eller jobbig att ta hand om. Bara man ger henne mat när hon är hungrig, ny blöja när hon bajsat osv så sköter hon mest sig själv. Det jobbiga med att ha båda är ju snarare att ha en vild snart 2-åring som härjar omkring. Han vill ju gärna hjälpa till, men ibland blir det lite för mycket, lite för hårt eller lite för våldsamt. Han har ju en enormt stark vilja och är därför inte alltid lika kul att ha att göra med. Givetvis är han helt fantastisk, men det är krävande med en 2-åring som vet precis vad han vill...

Dagen har iallafall flutit på bra hittills! Vi gick upp vid halv åtta. Då hade jag matat Ronja i sängen så hon var mätt och belåten. Passade även på att byta blöja och kläder på henne innan Wilmer togs upp ur sängen. Smidigt att fixa henne först så hon kan ligga still och bara vara när storebror ska tas hand om. Han är ju som sagt var inte riktigt lika lugn. Blöj- och klädbyte på en lugn och glad Wilmer. Han var till och med morgonnöjd utan napp så det lovade bra inför fortsättningen :-) Sen var det frukost och andra morgonsysslor. Han skötte sig galant vår fine prins och jag var så stolt över honom. Kände ändå att det kunde vara skönt med sällskap så jag hakade på Ida och hennes kompis Sara med deras båda barn på en promenad till Stenalyckan. Jag skulle ju ändå dit och köpa present till Moa som fyller 2 år idag, så det passade utmärkt bra.

Wilmer satt som vanligt snällt i vagnen hela turen, inkl besöket i briobutiken. Känner mig enormt tacksam att jag har en son som tycker så mycket om att åka vagn. Det har han alltid gjort, men sen vi fick syskonvagnen så vill han åka mest hela tiden. Samtidigt är det aldrig några problem om vi hellre vill att han ska gå. Känns fantastiskt bra att han är lika nöjd hur som.

Efter promenaden gick vi in direkt eftersom det börjat att regna och jag inte var särskilt sugen på att blöta ner oss precis innan lunch. Då blev det grinigt vill jag lova, och inte blev det bättre av att Ronja ville ha mat. Givetvis skulle Wilmer också vara med och mysa med mamma i soffan. Det blev lite stökigt och meckigt, men det gick! Men just så insåg jag att jag är enormt tacksam att det är så få tillfällen som jag faktiskt är ensam med barnen. Det känns så skönt att kunna dela upp dem och ha tid för båda barnen. Och framförallt när det är matdags. Jag vill ju kunna mata Ronja i lugn och ro utan att hon ska riskera att få en storebror över sig. Men det gick som sagt, och jag antar att jag lär mig hur jag ska göra det så smidigt som möjligt.

Nu har båda barnen och jag själv fått mat. Barnen har dessutom fått nya blöjor (många blöjbyten blir det!!) och sover nu gott i sängen resp babysittern. Själv har jag bryggt en kopp kaffe och njuter av tystnaden och att kunna göra vad jag själv vill för en stund. Skönt! (jag hoppar över raderna där jag beskriver städningen som jag gjorde innan, och som man ju tyvärr inte kommer ifrån)

nej nu ska jag njuta av lugnet och se fram emot att marcus kommer hem om några timmar!