Jag har ju inte rapporterat om hur det går med wilmers inkskolning hos dagmamman. Han blev ju som sagt var sjuk lagom till första dagen, men efter det har han hållt sig frisk och kunnat vara med.
Jag kände redan efter första dagen att det här kommer att bli fantastiskt bra. Var nästan lite lyrisk efteråt och det kändes som att vi fått den allra bästa dagmamma man kan tänka sig. Och det bästa av allt är att det bara känns bättre och bättre, så det kommer inte kännas jobbigt alls att lämna honom där sen, underbart!!
Rutinerna hos dagmamman (Fia) är i stort sett som hemma, vilket ju underlättar väldans eftersom våra gamla rutiner här hemma förhoppningsvis inte kommer att störas nämnvärt. Givetvis blir det ju lite andra sovrutiner, men det känns snarare positivt eftersom wilmer somnar först efter 20 i dagsläget. Nackdelen blir ju visserligen att helgerna blir lite tidigare, men lite får man ju ta ;-) Plus att vi ju är 2 som delar på det. - Fram tills vi har 1 till vill säga.... shit hur ska det gå?!
Åter till dagmamman... Hon har 2 egna barn som givetvis alltid kommer att vara där (1 kille som är 1 månad äldre än W och en flicka som är 2 år äldre). Utöver det har hon 2 andra barn som är 7 resp 5 månader äldre än w. Så sammansättningen i gruppen kan man ju inte direkt klaga på... Ska verkligen bli kul att se hur det kommer att arta sig med kamratskapet. Hittills har han mest träffat Fias egna barn, men det känns bara bra eftersom det blir en lugn inskolning så. Känns bra att han får lära känna Fia och deras hem i lugn och ro.
Nästa vecka är sista veckan för inkskolningen (vilket även betyder marcus sista vecka som föräldraledig). Då ska vi testa att lämna honom lite längre stunder, är inte direkt nervös....
Sammanfattningsvis kan jag ju bara säga att jag (vi) är sååååå nöjda med vårt val och så lyckliga för att vi haft sån tur!
kram på er alla
söndag 24 januari 2010
onsdag 20 januari 2010
ett nytt liv!
så har äntligen en liten flicka tittat ut och carro och johan har blivit föräldrar :-) GRATTIS!!
Det är så att man blir lite avis på den där första magiska tiden, va underbart det var! Det enda rådet jag vill ge och tänker ge till nyblivna föräldrar är: NJUT - bara njut av det lilla mirakel ni skapat. Jag kunde själva sitta i timvis och bara titta på vår lilla kille när han kommit. Det är verkligen små mirakel våra barn!
Det första av många små bebisar i år, ser fram emot ett lyckligt 2010!
stort grattis igen till carro och johan och givetvis en kram till alla andra
Det är så att man blir lite avis på den där första magiska tiden, va underbart det var! Det enda rådet jag vill ge och tänker ge till nyblivna föräldrar är: NJUT - bara njut av det lilla mirakel ni skapat. Jag kunde själva sitta i timvis och bara titta på vår lilla kille när han kommit. Det är verkligen små mirakel våra barn!
Det första av många små bebisar i år, ser fram emot ett lyckligt 2010!
stort grattis igen till carro och johan och givetvis en kram till alla andra
tisdag 12 januari 2010
Utebliven inskolning
här kommer gårdagens inlägg en dag för sent....
Så var det då dags för Wilmers inskolning hos dagmamman. Trodde vi ja... Tråkigt nog tajmade Wilmer lite dåligt och fick feber igår. Det började med att han inte ville ha nån eftermiddagsfika, men när han sen åt fiskgratängen som serverades till middag med god aptit trodde vi att han var som vanligt. Han blev sen dock trött och gnällig och somnade nästan i Marcus famn framför teven. Vi bytte till pyjamas och testade med välling, men stackarn ville inte ha utan ville bara ha tandborste och napp. Eftersom han kändes väldigt varm tog vi tempen på han – 39,5 :-(
Han fick sen en panodil och somnade ganska snabbt. Natten flöt sen på bra fram till kl 4 då han gallskrek och vi la in han hos oss. Han blev lugn men började skrika så fort vi la tillbaka han i sin säng. Det blev till att ta tempen igen, med resultatet 39,5… Ytterligare en panodil och han fick somna inne hos oss.
Det är ju alltid tråkigt när lille killen är sjuk, men känns naturligtvis lite extra tråkigt att det var precis idag när vi äntligen skulle skola in hos dagmamman. Vi har sett fram emot den här dagen eftersom vi misstänker att han kommer att trivas med sina nya kompisar. Så synd att det blev uppskjutet. Men givetvis är det viktigaste att han blir frisk vår fine prins.
Han har ju varit lite snuvig den senaste veckan, men inte så vi skulle beteckna det som förkyld. Kanske det är 3dagarsfebern som han ännu inte haft… eller förhoppningsvis bara nåt tillfälligt. Vi håller i alla fall våra tummar att han blir frisk så snabbt som möjligt och att vi istället kan hälsa på hos dagmamman på onsdag.
Så var det då dags för Wilmers inskolning hos dagmamman. Trodde vi ja... Tråkigt nog tajmade Wilmer lite dåligt och fick feber igår. Det började med att han inte ville ha nån eftermiddagsfika, men när han sen åt fiskgratängen som serverades till middag med god aptit trodde vi att han var som vanligt. Han blev sen dock trött och gnällig och somnade nästan i Marcus famn framför teven. Vi bytte till pyjamas och testade med välling, men stackarn ville inte ha utan ville bara ha tandborste och napp. Eftersom han kändes väldigt varm tog vi tempen på han – 39,5 :-(
Han fick sen en panodil och somnade ganska snabbt. Natten flöt sen på bra fram till kl 4 då han gallskrek och vi la in han hos oss. Han blev lugn men började skrika så fort vi la tillbaka han i sin säng. Det blev till att ta tempen igen, med resultatet 39,5… Ytterligare en panodil och han fick somna inne hos oss.
Det är ju alltid tråkigt när lille killen är sjuk, men känns naturligtvis lite extra tråkigt att det var precis idag när vi äntligen skulle skola in hos dagmamman. Vi har sett fram emot den här dagen eftersom vi misstänker att han kommer att trivas med sina nya kompisar. Så synd att det blev uppskjutet. Men givetvis är det viktigaste att han blir frisk vår fine prins.
Han har ju varit lite snuvig den senaste veckan, men inte så vi skulle beteckna det som förkyld. Kanske det är 3dagarsfebern som han ännu inte haft… eller förhoppningsvis bara nåt tillfälligt. Vi håller i alla fall våra tummar att han blir frisk så snabbt som möjligt och att vi istället kan hälsa på hos dagmamman på onsdag.
lördag 9 januari 2010
tick tick tick
eller snarare kanske buff buff buff, eller nåt liknande.... Så lät det ungefär när vi igår fick lyssna på bebisens hjärta för första gången. Häftig känsla är det. För även om jag känner sparkar och andra rörelser mest hela tiden nu så är det nåt extra med att höra hjärtat slå!
Skönt också att alla värden såg bra ut. Magens mått låg precis på mittenkurvan, järnvärde bra, blodtrycket lågt och jag mår prima. Dock var barnmorskans kommentar "ja, du har ju inte gått upp för lite iallafall" kanske inte det roligaste ;-) Fast inte helt oväntat med tanke på vad jag ätit de senaste veckorna....
Just nu sitter jag hemma vid datorn medan wilmer springer runt med sin dinosauriemössa och jagar katten som vanligt. Känns lite tryggare nu iallafall när Casper börjat säga ifrån och wilmer fått respekt för honom... Wilmer är en liten polis och har stenkoll på katten. Klöser Casper på stolarna ska han ut; Wilmer springer snabbt fram till altandörren och försöker öppna med handtaget. Vi har insett att det är bra att vi alltid låser med nyckeln för det är inte långt kvar tills han lyckas öppna själv....
Om jag inte tidigare skrivit att jag har en fantastisk son så gör jag det nu. Tänk att man kan lyckas skapa ett sån underbar liten kille, det är mirakel det! Det är så häftigt nu också när han fattar mer och mer. Jag blir överraskad så gott som varje dag över saker som han lär sig. Kanske är så att det blir effektfullare eftersom han inte säger särskilt mycket. Men förstår det gör han - lite väl mycket ibland kanske....
avslutar med en vinterbild på wilmer på lekplatsen :-)
Skönt också att alla värden såg bra ut. Magens mått låg precis på mittenkurvan, järnvärde bra, blodtrycket lågt och jag mår prima. Dock var barnmorskans kommentar "ja, du har ju inte gått upp för lite iallafall" kanske inte det roligaste ;-) Fast inte helt oväntat med tanke på vad jag ätit de senaste veckorna....
Just nu sitter jag hemma vid datorn medan wilmer springer runt med sin dinosauriemössa och jagar katten som vanligt. Känns lite tryggare nu iallafall när Casper börjat säga ifrån och wilmer fått respekt för honom... Wilmer är en liten polis och har stenkoll på katten. Klöser Casper på stolarna ska han ut; Wilmer springer snabbt fram till altandörren och försöker öppna med handtaget. Vi har insett att det är bra att vi alltid låser med nyckeln för det är inte långt kvar tills han lyckas öppna själv....
Om jag inte tidigare skrivit att jag har en fantastisk son så gör jag det nu. Tänk att man kan lyckas skapa ett sån underbar liten kille, det är mirakel det! Det är så häftigt nu också när han fattar mer och mer. Jag blir överraskad så gott som varje dag över saker som han lär sig. Kanske är så att det blir effektfullare eftersom han inte säger särskilt mycket. Men förstår det gör han - lite väl mycket ibland kanske....
avslutar med en vinterbild på wilmer på lekplatsen :-)
söndag 3 januari 2010
gott nytt 2010
Så var det nytt år - ett spännande år känns det som. Eller vad kan man annars tänka om 1 år så man ska bli förälder för andra gången...
Nyårsafton firades med goda vänner och festlig mat. Smidigt att vara med vänner i samma situation som en själv! Som sagt riktigt god mat var det och sen spel på det. Vi var mer än nöjda när vi begav oss hem.
Julen var även den mysig. Jag avslutar detta korta inlägg med ett familjefoto med tre tomtar :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
